Just nu sitter jag och inväntar Mikaelas ankomst. Hon är ute och fikar med Jessica, och jag vill att hon ska komma hem, se att jag faktiskt har städat litegrann och sedan delta helhjärtat i chips-och-film-kvällen (tm). Jag ville få tag på The Producers, men den har tydligen sållats bort från Kronoparksjourens filmhyllor; så The Butterfly Effect blev nödlösningen. Vilket inte alls är fy skam, men kanske inte den mysrulle som jag siktade på för kvällens romantiska syfte (usch, lyssna på mig).
Idag fick jag sju böcker som jag hade beställt till min nästa kurs från diverse olika antikvariat. Det är ruskigt dyrt att köpa alla böcker, men jag tycker om att pryda min hylla med yrkestypiska skrifter. Särskilt nu när vi har litteraturhistoria - titlarna skulle nog få vilken antikentönt som helst att dregla och se i kors! Upplägget är inte vidare taktiskt ur hälsosynpunkt dock, särskilt om man har min flyttförbannelse i åtanke. Böcker är tunga, tunga, tunga.
Från min storasysters blogg har jag snott följande två bilder. De är bägge två från julafton i Kiruna 2006, och föreställer mig respektive jag och min lillasyster. Även fast jag har ett kusligt onyktert ansiktsuttryck så är det faktiskt julmust i mitt glas.
Uppdaterad klockan 23:31 Jag och Blixten har just sett klart The Butterfly Effect - en sådan där film som håller en fokuserad absolut hela tiden. Det allra kusligaste var nog trots allt att Astons rollfigur behöll sin frisyr livet igenom.
Den här morgonen har hittills varit en sorglig historia. Jag vaknade med en explosiv huvudvärk kring 11:30, åt lite gröt (första riktiga frukosten på 10 dagar!), bryggde lite kaffe och tyckte synd om mig själv. Jag trodde att mina huvudvärksanfall skulle ta slut efter att jag införskaffat glasögon, men sådan logisk tur har jag aldrig. Förmiddagens ljuspunkt var telefonsamtalet med Mikaela, i vilket vi båda uttryckte vår avsky inför ohämmat kissande djur. Mikaelas katt hade nämligen kissat i klädeslådan, så hon hade fått byta mundering för dagen. Och mina djur, de... tja, de kissar ju hejvilt, hela tiden, överallt, nonstop.
Nu när vi pratades vid var hon orolig över att hennes byxor luktade kattavskräde. Det är lustigt det där; varje gång jag misstänker att jag har suttit i någonting urinliknande, ja, varje gång jag känner den minsta lilla urindoft i min omgivning - då får jag panik och måste hem för att maratonlukta på mina kläder i ett par timmar. Visar det sig då att jag inte kan upptäcka någon äcklig doft (som på något sätt skulle ha fastnat på mig) så kastar jag plaggen i tvätten ändå och tar en dusch. Det här nådde nog sin kulmen när jag bodde på Hisingen i Göteborg, och brukade lukta på bibliotekets stolar innan jag satte mig ner på dem; detta ifall någon berusad herre skulle ha skvätt medan han huserade där. Riktigt sådan frihet hade jag inte på spårvagnar - det är svårt att se ledig och avslappnad ut när man går ner på knä och luktar på ett tågsäte. Det kanske var på grund av dessa jobbiga begränsningar i mina utspel som jag aldrig riktigt trivdes i staden? Hursomhelst så verkar min söta fästmö har tagit över en av mina mindre charmerande nycker. Vilket jag tycker är rart, men förmodligen blir det rätt jobbigt för henne i längden.
Alla ni som gillade Obadiah Parkers version av Hey ya kan andas ut!
Här nedan finns nämligen en annan fantastisk cover av samma låt som jag har vaskat fram.
Slappna av och åtnjut
Gör den norrländska indiescenen en tjänst och rösta på Laakso till Kirunafestivalen -07! Inte för att Laakso är särskilt norrländska (mer än att de har rötter i tornedalen, sånger på meänkieli och David), men förhoppningsvis får Kirunas indiekids därmed en chans att orädda skutta runt bland alla In Flames-fans. Sådär, nu har jag gjort mitt.
Det här inlägget skriver jag i stort sett bara för att inte förstöra min fina svit på ett inlägg om dagen. Klockan är 08:34, och om ungefär fyra timmar befinner jag mig på tåget mot modersstaden Kiruna. Det ska bli så roligt att sätta fötterna på snöiga trottoarer och krama mina föräldrar och syskon!
Men jag kommer att sakna min älskling. Hon gav mig helt fantastiskt söta julklappar. Ett jättevackert fickur, en bok med finska folksagor och en cool hightechpenna. Det här gav jag till henne.
Nästa inlägg kommer antagligen sent imorgon kväll. Nu ska vi äta pizzafrukost - bon voyage!
Smokey Robinson & The Miracles, Scrubs och Mikaela har hittills gjort detta till en strålande dag. Weeping willows ska släppa nytt, mina kläder behövde inte strykas efter att jag tagit dem ur garderoben, vi ska spela sällskapsspel med mina vänner ikväll. Det känns som att någonting kommer att gå fel - såhär många plus brukar en lördag sällan innehålla. "Gargamel försöker alltid fånga dem".
Jag drömde en mycket märklig dröm om att Bo Kaspers Orkesters senaste skiva inte alls sög; att jag köpte den för att vara kaxig mot Mikaela (som verkligen avskyr bandet ifråga). Och nu slösade jag bort uppskattningsvis 15 sekunder av tänkta läsares liv genom den lilla notisen. Varsågod!
Planen för dagen:
ca 13:30 - stadsbesök, myrorna, lagerhaus ca 18:00 - mata Sandras marsvin ca 18:30 - besök hos Jonna och Andreas
Person X: Men heeej! Mikaela: Oj, hej! Det är ju Mikaelas kompis! Person X: ...?
Till saken hör att Mikaela har en vän vid namn Marie, som påminner henne väldigt mycket om en från Lidköping (som också heter Mikaela, btw). Följden blir oundvikligen att denna person X (som är en vän till Marie) från och med idag antagligen tar min Mikaela för en galning med vana att tala om sig själv i tredjeperson.
"Jag har gjort mig lustig över Britt-Marie Mattsson på förhand eftersom jag tycker så fruktansvärt illa om henne. Men vi får hoppas att boken kommer ut så jag får chansen att såga den på riktigt".
Recept på goda våfflor (som jag gjorde åt Mikaela ikväll):
Ingredienser: 4 st ägg 1 krm salt 3 msk strösocker 1 ½ dl vatten 4 ½ dl mjölk 6 dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulver 1.5 tsk vaniljsocker 1 dl smält margarin
Gör så här: Vispa ägg, salt och socker, häll i hälften av mjölken och vattnet. Vispa vetemjölet blandat med bakpulver till en slät smet, blanda sedan i resterande mjölken och sist det smälta margarinet.
Grädda i våffeljärn. Lägg de gräddade våfflorna på galler så behåller de sin sprödhet längre.
Receptet är taget från en hemsida någonstans och en smula modifierat av mig (mer socker!). Ju mer socker i våffelsmeten, desto brunare blir våfflorna. Jag har lärt mig av mor min att dessutom hälla lite havregryn i smeten - på så vis blir det lite nyttigt, och inte bara mjölmat.
En tjej svimmade idag i vår klass. Det var väldigt hemskt; vi satt i vår grupp och pratade om en uppgift när all handling plötsligt avbröts och en tystnad lade sig över samlingen. Det var som en slags unison överenskommelse att alla skulle tystna och vända sina blickar mot den andra hälften av klassrummet, där tjejen ifråga hade fallit ihop. Inte ett ljud hade avgetts, så det var en stämning som avgjorde det; kanske till och med samma stämning som berättar för en när man blir betraktad.
Hursomhelst. Nu snöar jag bort.
Ambulansen kom, och jag hoppas verkligen att det gick bra för henne.
Efter skolan väntade jag in Mikaela för att föreslå dinering vid universitetsrestaurangen, men hon fick mig att inse att våra individuella ekonomier inte skulle hålla för sådan nonchalant extravagans. Istället lagade hon en jättegod gryta bestående av sojakött, sockerärtor och kokosmjölk. Eller VI lagade faktiskt den - jag tillredde couscousen. Och tog ner saker från hyllan. Se där vad man kan åstadkomma bara man vägrar att följa restaurangimpulsen (lika urtida hos människan som reptilhjärnan).
Jag tycker om vår nya kurs i stilistik - den bygger upp ens skrivsug, och bara jag får lite tid över ska jag knåpa ihop någonting skönlitterärt.
(Inne på tjejtoan har två tjejer har en intensiv diskussion om huruvida en kille som den ena tjejen nyss träffat är något att satsa på eller inte.) Tjej 1: Men är han bra i sängen då? Tjej 2: Ehh... men alltså, jag är inte så himla bra heller.
Som ni kunde läsa på Mikaelas blogg har jag och hon varit tillsammans i 10 månader idag! Jag är kär uppöver mina öron och har aldrig tidigare haft en så klar bild av hur mitt liv kommer att bli under de kommande 70 åren.
Idag satte jag mig ner och gjorde min transponering till stilistikkursen mindre avancerad, dvs jag bytte ut ord som skulle kunna upplevas som svåra och högtidliga (uppgiften går ut på att transponera en talspråklig text till normalprosa). Det var nog första gången jag har behövt göra en text sämre för att få ett bra betyg.
(ödmjukheten själv här, det hör ni ju)
Retoriken var rätt slö idag - vi bestämde oss för vad vår gruppredovisning skulle handla om. På argumentationsbiten ska vi tala om att man borde införa en tv-fri kväll i veckan, och på propagandan ska vi övertyga människor om att bensinskatten borde höjas. Som sagt, rätt slött, men i min grupp finns Mikael och Matilda, två riktigt roliga och trevliga människor som jag hoppas på att lära känna bättre. Det förväntas av oss att betala 50 kronor var för den spartanska måltiden vi åt under vårt högtidstal; en utgift jag inte var beredd på, men låt gå.
Jag kom hem i tid till Bonde söker fru och Top model! Ibland är man bara en vinnare.
Dagens hit är för övrigt tjuvlyssnat.se - vilken häpnadsväckande fantastisk idé!
Kille 20+: Ska vi ta tåget ned till Borås och gå på djurparken? Tjej 20+: Ursäkta? Kille 20+: Ja, de har ju direkttåg till Borås numera. Rakt till djurparken. Man kan åka över dagen bara. Tjej 20+: Men jag känner ju inte dig! Kille 20+: Tänkte man kunde fråga ändå...
Just nu sitter jag och inväntar Mikaelas ankomst. Hon är ute och fikar med Jessica, och jag vill att hon ska komma hem, se att jag faktiskt har städat litegrann och sedan delta helhjärtat i chips-och-film-kvällen (tm). Jag ville få tag på The Producers, men den har tydligen sållats bort från Kronoparksjourens filmhyllor; så The Butterfly Effect blev nödlösningen. Vilket inte alls är fy skam, men kanske inte den mysrulle som jag siktade på för kvällens romantiska syfte (usch, lyssna på mig).
![tummenupp![2].JPG](http://files.myopera.com/tobiasholmgren/albums/133756/thumbs/tummenupp%21%5B2%5D.JPG_thumb.jpg)
