Skip navigation.

November 2008

( Monthly archive )

Bråda dagar, gammal dator och magen full med nålar



Ja jösses amalia nu är det ju snart jul, även om det är svårt att tro det med tanke på hur det ser ut utanför fönstret. Första advent i morgon och jag har ingen aning om hur sjutton jag ska hinna köpa julklappar. Det är verkligen inget bra att jobba dag, man har ju INGEN fritid känns det som. Helgerna säger bara svisch och sen är det måndag igen och dags att jobba. Har visserligen mindre ont i mina fötter och blodsockret ligger bättre men jag saknar verkligen att jobba natt :frown:

Nu håller min gamla dator på att lägga av oxå men den fyller tio år så det är väl att vänta sig :rolleyes: så nu gäller det att hitta en ny "burk" fort som tusan och spara alla korten innan det är för sent. Tycker inte om när såna här dyra utgifter dyker upp. Dessutom måste bilen in på verkstad bara för att dom är så petiga på bilprovningen i Enköping :lol: .

I veckan var jag hos min diabetessköterska och fick en ny apparat som ska hålla koll på mitt blodsocker och varna mig när det sjunker eller stiger. Jag har fått problem med att sockret sjunker så fort och jag märker det inte förren synen börjar försvinna och jag blir kallsvettig och darrig :eyes: , det är inte så bra eftersom det hänt på jobbet när jag t ex står och assisterar vid en LP eller sitter och tar prover. Jag kan ju inte gärna be läkaren eller patienten att vänta lite medan jag kryper ut till köket och dricker lite mjölk :lol: :lol: . Men en ny apparat betyder en ny nål i magen. Jag har ju insulinpump redan (som går via en nål i magen) och denna nya mackapär fungerar oxå genom att man för in en sensor med en kanyl och så sitter den och en sändare fast på "lilla" magen och skickar signaler till en trådlös mottagare som jag har i fickan.

Det är ju fantastiskt vad mycket saker det finns men jag börjar känna mig som en robot med alla nålar och mackapärer som jag måste ha på mig jämt och ständigt. Klä sig lite snyggt i en tajt klänning är ju inte att tänka på om man säger så :rolleyes: :D

Dessutom är det ju så med såna här avancerade saker att dom inte alltid fungerar som dom ska och det fick jag erfara första natten med nya apparaten. Den satte igång och larmade hela tiden (säkert en gång i halvtimmen) och eftersom jag inte hunnit lära mig den helt än så var jag tvungen att sätta mig upp, tända lampan och läsa i instruktionsboken varje gång den började tjuta. Det blev inte så mycket sova den natten som ni förstår och det var mycket nära att jag kastade ut eländet genom fönstret när den satte igång på morgontimmarna! :irked:

Det är så trist att snön försvann. Nu är det grått, grått, grått igen och mörkt och smutsigt och jag som äntligen skurade golven. Men det slår nästan aldrig fel på vintern, skura golvet så töar det :cry: :lol: .

Hundarna verkar inte bry sig så mycket iaf. Även om dom älskar snön så deppar dom ju inte precis utan röjer på som vanligt när vi är ute.

Det är bra att ha hund, dom ser så posetivt på tillvaron och det smittar liksom av sig. Det är svårt att vara grinig när man ser dom leka med varandra utan några som helst bekymmer i världen flirt

Hade en film som jag ville lägga in här men det ville sig inte så den kanske kommer senare :mad:

Den sabla filmen vill inte så det får bli några kort igen :rolleyes:

Alice



Simpson



En liten flirt



För en gångs skull ska två coola katt tjejer få vara med





Ena dagen är det grönt och nästa dag är det VITT

, , ,

Förutom stormen som drabbade oss (även om det inte blev så farligt som man trodde) så älskar jag att snön kommit :up: . Det är ljusare och torrare. Borta är det gråa, ruggiga, blöta och skitiga!

För oss som har långhåriga hundar är detta regn som gör allting så skitigt, ängarna så geggiga, och hundarna både och, inte direkt favoritvädret! Och bor man i lägenhet och inte har någon "grovingång" är det ett enda torkande efter varje promenad. Golven blir skitiga och det är ingen mening med att skura heller eftersom man vet att det blir likadant efter nästa prommis, SUCK.

Näe tacka vet jag SNÖ (eller hur Nettan :rolleyes: ). Det lilla som blir blött när man kommer hem är ju bara vatten och skitar inte ner :yes:

Jag hittade också en jättebra spray förra året till håriga tassar och ben så nu behöver inte vovvarna få "plattå-skor" när det är kramsnö :lol:

Mina hundar blir som småbarn när första snön kommer. Dom fullkomligt älskar att rusa runt så snön yr för att helt plötsligt tvärstanna och stoppa ner nosen i snön och frusta. Jag kan skratta ihjäl mig när tittar på dom små snömonstren p: .

För Simpson var det första gången han fick uppleva snön. Han gillade den skarpt men tyckte det blev lite kallt efter att ha blivit omkullkastad i snön några gånger så han får numer låna Alice täcke som till min fasa nästan passade. Fattar inte hur fort denna hund växer :eyes: . Undrar verkligen hur stor han kommer att bli.

Det var länge sen jag tog några bilder så nu jäklar kommer det ett helt gäng :lol:

Ser ganska stolt ut i sitt täcke.




Alice o Simpson dagen innan snön kom.




Full fart.



Ibland är Simpson överst.


Och ibland är Alice överst.



Häärliga öron.




Riktig vintervovve.



Licka med "snöboll".


Jag och gänget.



Simpson och husse matchar varandra



Efter att vi varit ute och busat i snön hoppade Simpson upp till Michelle och mös i sängen och Alice delade min säng med katt-tjejerna flirt






Arvsskifte, Utställning, husletande, Hundavel och ett j-vla skitväder

,


Efter en längre bloggtorka är det dags för en liten genomkörare av vad som händer i mitt liv just nu!

Förra veckan var jag och min syster hos juristen för att ordna det sista inför arvskiftet så nästa vecka får vi äntligen alla papper och kan gå till banken och sen är det klart! SKÖÖÖNT, säger jag bara.

Jag har ju aldrig behövt hålla på med något sånt som bouppteckning och allt vad det innebär. Det var jobbigt, tar tid, tär på en eftersom varje gång man måste göra något rivs tankar och känslor upp igen och man blir ganska skör till slut :ko: awww . Det ska därför bli riktigt skönt att allt är över nu, det känns som om jag kan börja tänka lite framåt igen. :right:

Och det behövs för i veckan ringde Simpsons uppfödare och undrade om jag var intresserad av att ställa ut honom i januari i Nyköping och det är jag ju förståss. Eftersom hon tänkt avla på honom måste han ju ställas och varför inte börja redan nu. Det ska bli jättekul, dom kommer även ha en syskonklass för dom som är med i utställningen och där ska vi vara med också. Det kanske blir fem allt som allt ur hans kull. Det ska bli jättekul att träffa dom andra valparna och jämföra dom lite och se vad det blivit av dom. Har ju sett dom när dom var små. Dom har hunnit bli ca 7 mån när det är dags och är väl i sin allra värsta, värstingålder, så vi får se hur det går :rolleyes: :D :

Nu behöver jag därför massor av tips från er som ställer ut hur jag kan träna på att visa upp honom bra så han står fint och alla vinklar syns mm mm. Ös på bara jag vill veta ALLT :lol: om utställning.

Vi ska också börja leta efter hus igen på allvar. Att mista sin pappa är inte roligt och särskilt inte på detta vis men han hade tydligen enligt hans syster alltid tänkt på oss barn och ville lämna något efter sig åt oss och det gjorde han. Nu vill jag göra något bra med dom pengarna, något som jag tror pappa hade tyckt var bra. Pappa var en stor djurvän och det var tack vare honom som jag kunde köpa min underbara Licka!

Förutsättningarna har ju blivit bättre för oss när det gäller husköpet. Nu kan vi förmodligen betala ganska mycket kontant och därmed slippa topplånet, det är ju också husköpartider nu. Dom som ska sälja får oftast inte ens utgångspriset, tycker synd om dom men det gynnar ju oss :smile: .

Nu kan jag passa på att släppa den sista "bomben" när jag ändå är igång. Tysongänget var ju där och nosade på det hela och ni hade väldigt rätt när ni undrade om jag var sugen på att starta en kennel.

Jag hade för ganska länge sedan planer på att starta en mindre uppfödning men annat kom emellan och det blev inte så,tanken har dock aldrig försvunnit utan bara legat och grott och nu ser det ut som det äntligen kan bli av :yes: .

Jag har fått kontakt med en jättebra tjej som haft Tervuerenuppfödning i många, många år och hon ska nu ha två kullar. Jag har fått erbjudande att antingen vara fodervärd eller delägare i en hund från någon av kullarna! Har kollat upp föräldrar och hon har skickat mig uppgifter från en bra bit bakåt i tiden och det kommer bli två stycken superkullar båda två! Den ena kullen började sin färd mot verkligheten förra helgen när en av hennes underbara hanar parade en jättefin tik. När som helst ska nästa tik börja löpa så förmodligen kommer jag att kunna välja och vraka ur två kullar eftersom dom kommer vara i ganska nära ålder när jag åker och hälsar på (om hon nu börjar löpa när hon ska). I den senare kullen kommer både tik och hane från hennes egna uppfödning.

Nu är jag såå i valet och kvalet hur jag ska göra! Ska jag börja med en tik eller hane? ska jag vara fodervärd eller delägare? Båda avtalen är jättebra men det är ju en viss skillnad ändå på att vara delägare och fodervärd. Nåja, jag har förhoppningsvis bestämt mig när det är dags och förhoppningsvis har vi hittat huset vi vill ha då oxå!

Är lite nyfiken på hur ni som redan har vana från uppfödning skulle tänkt och gjort?! Bea t ex, du har väl lite planer, eller....Du hade väl redan en kennel registrerad om jag minns rätt?

Hur som helst känns det som om så mycket som jag velat och så många drömmar som jag haft äntligen kommer att bli av.

Denna chans kommer aldrig tillbaka när allt liksom klaffar samtidigt så därför tänker jag ta den!! Jag tänker dessutom avsätta lite pengar till att utbilda mig till instruktör för att så småningom kunna hålla egna kurser. Så framtiden ser ljus ut just nu och jag hoppas den förblir så.

Nutiden är däremot inte så rolig tycker jag. Det bara regnar och blåser i detta land, och inte bara här i Stockholm om jag fattat det hela rätt. Man har ingen större lust att trotsa väder och vind för att gå ut och träna på dyngsura planer. Men måste man så måste man, håller mig dock mest i mina hemtrakter och har bara åkt till klubben på helgerna. Så har vi ju Simpsons valpkurs förståss, han är jätteduktig och tycker det är jättekul att träna. Sist släppte vi lös valparna så dom fick leka med varandra på slutet och Simpson som är van vid att leka med vuxna hundar (som ju leker på ett helt annat sätt) tyckte att det hela var lite läskigt och märkligt först. Jag höll på att skratta på mig när jag såg hans klumpiga försök att göra som dom andra valparna. Han är ju störst av dom även om han inte är äldst och visste inte riktigt hur hårt han kunde ta i med sina dasslock till tassar. :lol: Han fick liksom inget grepp om dom små och så skällde en del så läskigt, men efter ett tag hittade han valpen i sig och då gick det bra.

Har pratat med en kille som har två Vorsther som tränar på en av klubbarna och han ska låna mig en film om hur man utbildar jakthundar. Jag har nämligen bestämt mig för att Simpson ska få lära sig att jaga också. Han är ju från en hel rad av duktiga jakthundar som är jaktchampions och utställningschampions både internationellt och inom europa så han har ju alla förutsättningar att bli en bra jakthund. Husse jagar ju och då kan han få nytta av honom oxå. Jag kör bruksbiten och han får jaktbiten, blir perfekt :up:

Nu vill jag bara att det ska bli bättre väder och att allting går bra för Susanne och hennes Alice :worried:

Ibland blir jag så j-vla förbannad på mig själv :doh:

Skulle ju besiktiga bilen torsdags. Jag var ute i sista sekunden som vanligt (körförbud 1/11) men hade ju som sagt ordnat en tid i Södertälje kl 09:00.

Jag gick ut med hundarna, käkade frukost och gjorde det som skulle göras på morgonen och åkte i väg i lagom tid. Kom dit kvart i nio, perfekt beräknat tyckte jag och var stolt över mig själv (har en tendens att vara lite sen ibland :rolleyes: )

Jag gick till incheckningen och knappar in mig. TYVÄRR, DU HAR KOMMIT FÖR SENT säger apparaten. Amen va fn nu då tänkte jag och gick kraftigt irriterad tillbaka till bilen och kollade in kopian jag skrivit ut när jag bokade tiden. Kl 08:20 hade jag tid stod det där?!

SKIT, SKIT, SKIT var det enda jag kunde tänka. Bara att åka hem igen och kasta sig framför datan för att hitta en ny tid. Inte så lätt när man bara har 1,5 dagar på sig!

HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS att något lämnat återbud på någon station tänkte jag när jag började leta bland de besiktningshallar som finns i Stockholmsområdet. KNAPPAST TROLIGT att någon gjort det sa nån lite irriterande röst i bakhuvudet. Och mycket riktigt, inte en ledig tid förrens en bit in i November :cry: .

Vad ska jag göra, jag började bli desperat, måste ha bilen för att ta mig till jobbet, hundträningarna mm.
Till slut hittade jag en tid i ENKÖPING kl 14:00 samma dag. Ja det var ju inte så mycket annat att göra än att bita i det sura äpplet och boka den tiden och ställa in sig på att kuska till Enköping bara för att få bilen besiktigad.

Det blev en dyr besiktning detta år! Först sitta och åka till Södertälje fram och tillbaka i onödan, sedan behöva åka till Enköping fram och tillbaka också, dessutom kommer jag ju få betala halva avgiften för att jag inte kom i tid till Södertälje. :mad:

Nu hör det till saken att det är inte första gången jag är helt övertygad om att jag ska göra något en viss tid så jag förstår inte varför jag inte kan lära mig någon gång. Det är ju bara att kolla för säkerhets skull på papperet när jag nu vet att jag brukar komma ihåg fel. Men inte då, inte jag inte
Homer: Doh!

Mycket åka blev det den dagen och till råga på allt så fick jag 4:a nerslag som måste åtgärdas, SUCK säger jag bara.

Jag tror jag har Altzheimers light eller något eftersom jag aldrig lär mig och alltid är lite snurrig i kolan. Tur att man inte behöver boka tid vid ombesiktning. Nu gäller det bara att komma ihåg att åtgärda felen innan det gått en månad!!

Vid såna här tillfällen skulle jag så gärna vilja kunna bli förbannad på någon annan men det går ju inte eftersom det är mitt egna fel :ko:
November 2008
M T W T F S S
October 2008December 2008
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30